• Start
  • Info
    • Om oss
    • Kontakt
    • Aktuellt
    • Månadens får
    • Press & tidningar
    • Webbplatsen
    • Användningsvillkor
  • Fåren
    • Om Värmlandsfår
    • Vår besättning
    • Baggarna
    • Tackorna
    • Lammen
    • Filmklipp
  • Avel
  • Bilder
  • Köpa får
  • E-butiken
  • Frågor & svar
    • Vanliga frågor
    • Skötselråd
    • När kommer lammen?
  • Övrigt
    • Utställningar
    • Länkar
    • Boktips

Skötselråd

 

Allmänna råd

 

Tillbringa mycket tid med dina får

Genom att tillbringa mycket tid med dina får lär du dig vad som är deras normala beteende. Du upptäcker då lätt eventuella problem genom att en individ avviker mot sitt normala beteende.Om du är mycket med dina djur får de tillit till dig och blir lätta att hantera.

 

Vi tillbringar minst en timme per dag oftast tillbringar vi det dubbla med våra Värmlandsfår.

 

  

Locka fåren i stället för att försöka fånga dem

Att försöka fånga ett får är svårt  då de är mycket vaksamma. Ett mycket effektivare sätt än att jaga dem är att locka dem med något som de tycker är gott. Tex genom att skramla med kornhinken. Enklaste sättet att få tag på ett speciellt får är att locka in alla i en trång fålla och där fånga in det får man vill hantera.

 

Våra Värmlandsfår tycker att kornhinken är oemotståndlig.

 

  

Ta tillvara ullen

Vill du använda din ull bör du klippa fåren två gånger per år. Det är ett lagkrav att klippa dem minst en gång per år. Det är lättare att rengöra ullen medan den sitter kvar på fåret. Låt därför inte dina får gå bland kardborrar och/eller enris innan klippningen. Borsta gärna dina får innan klippningen om de tycker om det.

 

Våra Värmlandsfår älskar att bli borstade.

 

Se till att klipplatsen är ren. Grovsortera ullen direkt. Lägg ullen i pappsäckar med tidningspapper mellan de olika ullpartierna

 Vi sorterar direkt bort buk- och lårull. Vi brukar anteckna vilken individ ullen kommer  ifrån.

 

Utfodringsråd

 

Ge gärna kvistar och träd till dina Värmlandsfår

Värmlandsfåren älskar att beta sly. Du kan dessutom gärna ge dem stammar att och kvistar att gnaga på. Dessa innehåller vitaminer och ger dem dessutom terapi undervitern då de annars bara får hö.

Våra får är väldigt förtjusta i den rödbruna barken på tall. Vi brukar därför fälla små tall och grenar på sommaren. På vintern brukar vi fälla asp till dem. Knoppar och bark är mycket populära. Efter jul hjälper fåren oss med julgransplundringen. De får alltid våra julgranar att gnaga på. OBS! det ska vara svensk gran inte ädelgranar (dessa är giftiga för fåren).

 

Ge kraftfoder till dina tackor under dräktigheten och så länge de ger di.

Åsikterna går isär då det gäller kraftfoder till Allmogefår. Vår bestämda uppfattning är att Värmlandsfåren bör få extra kraftfoder under dräktigheten och så länge de ger di till sina lamm. Baggar och ej dräktiga tackor behöver däremot inte kraftfoder. Vi brukar ge en blandning av helt korn och pellets.  Dessutom får de lite morötter eller äpplen. Vi smyger sakta in kraft fodret från 2a månaden då det är dags för lamning får de ½kg per tacka. Vi fortsätter med denna mängd så länge lammen får di men inte längre än 3 månader efter lamning. Detta är en dos som fungerar på våra Värmlandsfår. Beroende på rasens storlek och hullet då dräktigheten börjar kan mer eller mindre behövas. Det är viktigt att man känner på huller.  Tackorna ska ha lagom hull dvs kännas som ett svenskt hustak då man känner dem över ryggen vid korset. Känns ryggen som taket på ett kinesiskt hus är de för magra och känns ryggen platt eller rund är det för tjocka. Det är inte bra med för feta tackor det kan ge komplikationer vid lamningen.

 

Ge kraftfodret som hela korn

Du kan antingen ge havre eller korn som kraftfoder. Viktigt är dock att det inte ges som kross utan som helkorn.

 

Du bör inte flusha dina Värmlandsfår

S.k. flushing innebär att man inför betäckningen medvetet ger sina tackor extra mycket foder för att de ska få fler lamm.  Om tackan fått extra bra med foder innan betäckningen brukar hon få fler ägg befruktade på motsvarande sätt brukar en mager tacka bara få ett ägg befruktat.  Värmlandsfåren är en gammal Allmogeras och inte en produktionsras som ska ha maximal avkastning. Värmlandsfåren bör därför  inte flushas. Vid normalt hull brukar de i genomsnitt få 2 lamm per kull. Tänk på att även klippning av tackan strax innan betäckningen också fungerar som flushing. Klippningen gör att tackan äter mer för att hålla värmen &ndash detta betyder att hon på eget bevåg får i sig extra mycket näring och därmed flushar sig sjäv.

 

Ge gärna äpplen och morötter till dina Värmlandsfår

På hösten och vintern ger vi våra Värmlandsfår äpple eller morötter. Vi brukar skära dem i bitar. De räcker bättre så och det är mindre risk för att fåren sätter något i halsen. Tänk på att inte skära morötterna som slantar dessa kan om man har otur sätta sig som ett stopp i halsen. Vi brukar skära morötterna i stavar.

 

Gör alla foderbyten långsamt

För får liksom hos alla idisslare är det viktigt att göra alla foderbyten långsamt. Snabba byten kan orsaka våmstörningar och alvarliga problem.

 

Prägla dina får på foderhinken

Att ha sina får präglade på foderhinken är till stor hjälp i hanteringen. Det fungerar inte att jaga och fånga in ett får, det absolut bästa och lättaste är att locka fåret till dig. Om du har en vallhund är situationen förstås en annan. Våra Värmlandsfår är präglade på vita eller blå diskbaljor. Vi ger dem något lite extra varje dag tex äppelbitar stavar av morötter lite knäckebrödsbitar och kraftfoder/pellets till dräktiga tackor. Detta serveras i varsin diskbalja.  Naturligvis kan du använda hinkar lika gärna. Fåren är helt präglade på diskbaljorna vilket vi utnyttjar när vi vill fånga in dem få dem att gå in i transportvagnen eller om någon smiter ut genom grinden.

 

Värmlandsfår ska ha mineraler med koppar

Fåren behöver mineral tillskott under hela året. Det finns flera varianter av mineraler att köpa. Var noga med att köpa mineraler ämnade för får det finns sådana med och utan koppar. Värmlandsfår ska ha mineraler med koppar. Våra får brukar ha tillgång slicksten samt en balja med mineral pulver.

Inför lamningen bör dessutom tackorna få extra tillskott av selen.

 

Råd vid inköp av livdjur

 

Att tänka på då du köper nya får

Varje gång som du tar in ett nytt djur i din besättning innebär det att du förutom att du får in nya gener till besättningen, även kan får in en oönskad smitta. Gård och Djurhälsans generella råd är därför att ta in så få nya djur som möjligt och från så få besättningar som möjligt.

Innan du tar in ett nytt djur i din besättning begär förutom Genbanksintyg följande dokument av säljaren: MV-intyg, kopia av senaste träckprov, F-status alt. Djurägarförsäkran och Hälsodeklaration.

 

Karantän

Om du redan har får och köper in livdjur är de viktigt att sätta de nya fåren i karantän. Fåren ska stå i karantän minst fyra veckor, helst 6 veckor. Under karantänstiden ska det nyinköpta fåret ha sällskap. Köper du mer än ett får är ju problemet löst. Annars får du använda kreativiteten så att fåret har sällskap på annat sätt. Platsen för karantänen ska vara avskild från betesmarken, helst på stall. Använd särskilda kläder och skor när du hanterar fåren. Desinficera grindar och krubbor etc. innan du använder dem i din ordinarie verksamhet igen.

 

Fotbad

Innan du ställer in fåren i karantänen ska de fotbada. Fotbada i en 10% zinksulfatlösning som är ca 8 cm djup. Fåren ska stå i badet 5–10 minuter, därefter ska de stå på ett torrt underlag i 30-60 minuter. Vi brukar använda en ”plaskbasäng” för barn som vi sätter fårgrindar runt.

Zinksulfat är att föredra framför andra desinfektionspreparat eftersom det är verksamt även om det finns gödselrester kvar under klövarna. Zinksulfat är svårlöst i kallt vatten, blanda därför ut det i lite varmt vatten och späd det sedan till en 10% lösning med kallt vatten. Slå därefter i diskmedel, ca ½ deciliter / 25 liter. Diskmedlet minskar ytspänningen och gör att lösningen tränger in bättre.

 

Träckprov

Var noga med att fråga om den säljande besättningens parasitstatus och be om att få kopia av färska träckprovsanalyser. Kom ihåg att kontrollera om proverna är tagna före eller efter eventuell avmaskning. Negativ analys av parasiter är ingen garanti, därför är det väldigt viktigt att du så snart fått hem det nya fåret tar ett parasitprov och begär att få en fullständig analys med PCR för att upptäcka förekomst av haemonchus (stora magmasken). Om analysen visar förekomst av parasiter ta kontakt med veterinär för att få råd om åtgärder/behandling. Beroende på vad analysen visar kan det antingen vara aktuellt med avmaskning och ny analys eller att man avstår ifrån att ta in djuret i besättningen. Det har blivit allt vanligare med parasiter som är resistenta mot avmaskningsmedel så att ge rätt dos och rätt preparat är otroligt viktigt. Råd om rätt preparat kan du få via Gård och Djurhälsans veterinärer eller Vidilab. Rätt dos får du genom att väga djuret och genom att använda en ingivare då du ger preparatet. Tänk på att preparatet skall ges rätt dvs. bakom tungan. Om du fått in haemonchus på dina marker kan det vara väldigt svårt att bli av med parasiten, det är alltså väldigt viktigt att mota Olle i grind.

 

Löss/fotskabb

Fåren kan med fördel avlusas under karantänen med exempelvis Bayticol®, Blaze® eller Spotinor®. Behandlingen kan behöva upprepas efter ca 2 veckor. Vid misstanke om fotskabb kontakta din veterinär för lämplig behandlingsstrategi.

 

Lamningsråd

 

Lamningsperioden är den roligaste tiden under fåråret men också då som problem kan tillstöta.Det som står nedan är våra egna tips baserade på vår erfarenhet av lamningen hos våra Värmlandstackor. Vi rekommenderar dig att läsa böckerna Får och A manual of Lambing Techniques se vår referenslista under lästips.

 

Förberedelser inför lamningen

  • Vi ger bra grovfoder under hela dräktigheten
  • Vi börjar ge kraftfoder med start 3 månader från beräknad lamning (smyg in och börja med liten mängd se även tips om foder)
  • Vi ger selen (är oftast kombinerat med E-vitamin) 6 och 2 veckor före beräknad lamning
  • Vi vaccinerar mot gasbrand och gör det 8 veckor (bara de som inte vaccinerats tidigare) och 4 veckor (alla) före beräknad lamning
  • Vi klipper alltid tackorna inför lamningen men inte närmare är 4 veckor före beräknad lamning (klipper man närmare än så är det ökad risk för kastning dvs missfall). Fördelen med att klippa är att tackan äter mer efterklippningen vilket gör att fostren får mer näring. Det är också lättare för lammen att hitta spenarna då de fötts om det inte finns en massa ull runt om.

 

och när det börjar närma sig.

  • Den sista månaden blir tackan allt tjockare om magen. Strax innan det är dags att lamma brukar magen sjunka ner &ndash den ändras från ett &rdquosoffbord&rdquo till mer som en &rdquohängbuk&rdquo
  • Dagarna före lamningen börjar juvren fyllas i med mjölk. Hur mycket och hur snabb varierar från tacka till tacka: vissa av våra Värmlandstackor börjar mer än en vecka före medan andra &rdquofyller i&rdquo samma dygn som de lammar
  • Om du inte har klipper dina tackor inför lamningen klipp bort ullen under svansen och runt juvret.
  • Läs på om lamning i din fårbok (det gör vi alltid &ndash trots att vi &rdquolammat&rdquo i 10 år)
  • Vi kollar att vår låda med lamningsutrustning är påfylld (t ex. handskar glidslem jodopax sax sond råmjölkspulver lammtonic mun-sug energibalans) och att inte hållbarheten på preparaten gåt ut.
  • Vi gör i ordning våra lamningsboxar antal boxar varierar från år till år beroende på hur många tackor som ska lamm.
  • Vi kollar ljus och extravärme (eftersom vi inte har el i hagen ser vi till att vi har ficklampor som är uppladdade varmvattenkrus och kemiska vantvärmare på plats)
  • och när det kör igång.

  • Under hela lamningsperioden tillbringar vi all vår tid hos fåren. Vi försöker vara med vid alla lamningar. Oftast klara tackan det själv men blir det problem finns vi där och kan hjälpa till.
  • Har vi sett när baggen betäckte tackan vet vi inom vilket tidsspann lammen kommer (använd vår räknesnurra för att beräkna lamningen för dina får du hittar den under fliken &rdquonär kommer lammen&rdquo)
  • När tackan börjar dra sig undan då är det inte så långt kvar
  • Tecknen hos tackan under det första öppningsskedet varierar väldigt bland våra Värmlandstackor. De flesta brukar tappa aptiten en del gnisslar tänder men på andra märks det nästan inte alls.  Hur lång tid detta tar varierar också jättemycket hos våra tackor&ndash allt från någon timme till ett dygn (det är precis som hos oss människor).
  • Ett annat tecken brukar vara att våra Värmlandstackor börjar gå runt bädda lägga sig ner resa sig upp lägga sig ner igen.  I detta läge brukar vi ta in tackan i en lamningsbox. Om hon inte vill gå dit gör vi en tillfälligbox runt henne genom att sätta dit fårgrindar. Det är jätteviktigt att tackan har lugn och ro under lamningen &ndash så ingen stress och inget tvång! Genom att låta dem lamma i lammbox så kan inte heller någon annan tacka slicka på deras lamm eller stjäla dem.
  • Två tydliga tecken på att lamningen verkligen är på gång (som inte går att missa) är dels det mycket speciella &rdquokurrande läte&rdquo som tackan börjar med under lamningen (du kan lyssna på hur de låter om du går in på fliken Fåren/Lammen) och dels att vattnet går.
  • Utdrivningsskedet då tackan krystar varierar i tid. Vad som är normalt och vad som är för lång tid kan man läsa på i böcker och man lär sig av erfarenheten. Vi tycker fortfarande att detta är svårt.
  • Om Förlossningen drar ut på tiden kan det bero på att lammet/lammen ligger fel. Det normala är att lammen föds med huvudet vilande på klövarna först. Det ser ut som om de &rdquodyker ut&rdquo tycker vi. Lätta fellägen kan man rätta till själv vid svåra fellägen eller om man känner sig osäker ska man alltid tillkalla veterinär. Läs mer i boken &rdquoFår&rdquo

 

och när lammet kommit ut.

  • Så snart lammet kommer ut är det normala att tackan slickar lammet torrt och pysslar om det
  • Lammet brukar snabbt resa sig och börjar leta efter spenarna (går lättare att hitta om tackan är klippt)
  • Ytterliggare lamm brukar komma inom ½ till 1 timme. Vi skannar inte våra tackor vanligtvis får våra Värmlandstackor två lamm.
  • Det är jätteviktigt att lammen får i sig råmjölken så snart som möjligt efter att de fötts. Vi kollar att lammet hittar spenen och att det suger. Dessutom brukar vi provmjölka varje spene så att vi ser att det kommer mjölk. Lammen klarar bara ett par timmar utan energi så om lammet inte själv får i sig råmjölken måste man hjälpa till. Bäst är att ge dem riktig råmjölk det kan du få genom att mjölka ur tackan som lammat eller om du har någon annan tacka som precis lammat. Vi brukar ha råmjölk från tidigare år i frysen. Har du inte riktig råmjölk kan du blanda till köpt råmjölkspulver.  Många rekommenderar att man ska sondmata lammen vi brukar i stället mata dem genom att dra upp råmjölken i en stor spruta och mata dem via munnen - en förutsättning för detta är förstås att lammet kan svälja!
  • När alla lammen är födda krystar tackan ut efterbörden. Den brukar komma efter någon timme. Vi tar alltid bort den. Får den ligga kvar i lammboxen finns risk att tackan försöka äta upp den vilket kan ge alvarliga våmproblem. Det är viktigt att se att efterbörden kommer ut ordenligt gör den inte det kan tackan få infektion i livmodern.

 

Efter lamningen

  • Fortsätt att kontrollera att lammen äter som de ska
  • Väg lammen efter 1 dygn
  • Vi har tacka + lamm i lamningsbox minst 3 dygn och lägger till ett extra dygn för varje lamm utöver två. Därefter släpper vi ut dem till mamma-lamm hagen. OM tackan och/eller lammen inte mår bra har vi dem kvar dem längre i lammboxen
  • Eftersom vi har rävgryt nära vår hage håller vi tackorna och lammen i en liten egen hage en omamma-lamm hagen någon vecka till dess att lammet vuxit lite därefter släpper vi ut tackor och lamm till den stora flocken
  • Vi håller koll på tackornas juver så att de inte börjar visa tecken på juverinflammation (vid misstanke kollar vi temp och kontaktar veterinär).
  • Och hur brukar det gå hos oss?
  • Oftast är det inte några problem alls. Tackan fixar lamningen själv och lammen är pigga
  • Lite då och då har vi haft fellägen. De allra flesta har varit så enkla att vi kunnat rätta till dem själva. Vid ett tillfälle har vi fått hjälp av veterinär &ndash med lyckligt slut.
  • Ibland har mjölken inte runnit till hos tackan och ibland har lammet inte förstått hur de ska suga. Vi har då gett lammen råmjölk som vi sprutat munnen vi har inte behövt mata dem med sond. Vi har fram till nu inte förlorat några lamm pga att de inte fått i sig råmjölken.
  • Några gånger har tackorna fått juverinflamationer som kunnat botas med antibiotika.

 

Lycka till med din lamning!

Värmlandsfår

 

E-post: info@varmlandsfar.se

Info

 

Om oss

Kontakt

Aktuellt

Månadens får

Press & tidningar

Webbplatsen

Användarvillkor

Fåren

 

Om Värmlandsfår

Vår besättning

Baggarna

Tackorna

Lammen

Bilder

Frågor & svar

 

Köpa får

E-butiken

Vanliga frågor

Skötselråd

När kommer lammen

Utställningar

Länkar

Boktips